jag skulle föreslå att använda antconc även i kursen "introduktion till terminologi", där studenterna själva kan samla korpusar och med hjälp av läraren bearbeta dem för att få de nödvändiga resultaten. det skulle vara en möjlighet att använda detta verktyg i flera kurser och oftare än tidigare.
hans werth säger: hänvisningen till wb av det tyska språket, 1838 [ny term gör entré: "gutteln", 01.04.2011], är visserligen lutisg, men lite övertygande. man får tillskriva den genren folk-etymologi, som s. 270 av wbds visar: "gutteln, guttern, tf6nen, som en vätska hälld ut ur en smalhalsad behållare; en avledningsform av ordet som är avsett att gälla." och "gutteln" gör överhuvudtaget inte "rundan" ... men i en annan historisk källa 1835 finns det i tryckexemplaret, längst ner till höger i liten skrift, en "anmärkning från sättaren: 'nr. 60 "ei så lfcg" är ett plagiat från >dorfzeitung<.'". om detta idag, en beroende anställd insider-person skulle infoga i tryckta dokument, skulle hon inte bara bli avskedad omedelbart, utan också konfronterad med skadeståndsanspråk från författare och förlag etc. man bör inte låta sig luras av det offentliga ropet efter identifiering av de så kallade "plagiatjägarna" igen. för de författare som möjliggör den rika skörden av vroniplag handlar det om sådana avsikter. och de har kanske till och med sina storslagna "doktorvänner" som medvetna medhjälpare, som kanske ger dem en konstruerad universitetsabsolution redan för sin egen anseendes skull. en skojare som associerar detta med kråknprincipen. och slutligen står de lustiga kråkorna under naturskydd. inget emot att 'googla', som förhastat stämplas som "synd mot vetenskapens anda". det handlar uteslutande om korrekt användning både formellt och innehållsligt. internet erbjuder olika nivåer: till exempel uppslagsverk som wikipedia eller liknande. en fin samling som kan vara mycket hjälpsam för att upptäcka andra källor. innehållet självt bör dock alltid hanteras med försiktighet och kräver alltid kontroll av originalet. dessutom, ibland varieras data eller tecken marginellt och därmed läggs en fälla för "intellektuella tjuvar". ofta anges en (pseudo-)källa som i wiki-artikeln eller liknande samlingar framstår som ett bevis, men visar sig inte vara ett belägg för den därmed kopplade meningen eller de påståenden som ingår.
jag skulle ha tyckt att det var bättre om lärarna hade erbjudit flera tillfällen för att arbeta med sina egna inlägg. man skulle också kunna granska andras inlägg i grupparbete under sessionerna och ge direkt feedback.
vänligen ladda upp exempel i god tid, eftersom man då kan utföra sin uppgift tidigare (gäller endast för den första uppgiften vi hade, inte för glosseringen!)
tyvärr var kvaliteten på kursen inte övertygande. jag har inte känslan av att jag har lärt mig något, även om jag verkligen ansträngde mig...
temat är i grunden intressant, men tillämpningen inom skolområdet är absolut inte tänkbar och därför inte lämplig som seminarium för lärarutbildningar. föreläsarna är dock mycket trevliga och kompetenta.
tyvärr har jag saknat sambandet med vår senare undervisning. kanske kunde det ha funnits ett möte om ett liknande projekt i skolan eller förslag på hur man kan hantera ett sådant lexikon i skolan. dessutom har jag inte riktigt förstått vad som menas med "kogloss-metoden" och "antconc". jag kunde bara gissa mig till det. svarsalternativet: ingen uppgift saknas dessutom. annars: intressant seminarium.
den givna mönsterinmatningen var mycket hjälpsam, tyvärr var lärarna inte helt överens om den information som ingick. detta seminarium skulle eventuellt kunna hållas i ett slz, så att alla deltagare kan följa en handledning samtidigt.
det skulle vara bra att skapa en enhetlig formationsmetod, annars fanns det många problem med det.
arbetet med kogloss-metoden var ett bra sätt att få en inblick i området korpuslingvistik. jag tyckte också att denna metod var mycket praktisk och jag planerar att använda den även för personligt bruk (t.ex. vid översättningar).
inga kommentarer.
kogloss-metoden är mycket användbar för att sammanställa olika korpusar och därigenom skapa större lärmöjligheter för att lära sig ett främmande språk.
det skulle vara bra om man inte bara kunde arbeta med internet explorer i ko-gloss - webbläsaren tappar i popularitet och vissa behöver installera den extra för att kunna arbeta med ko-gloss.
min förslag är också att tänka på länkning mellan glossarier - om poster har motsvarigheter i andra språkliga glossarier. för utländska studenter tycker jag att en sådan tjänst är mycket nödvändig.
det verkar för mig vara mycket mer effektivt än ett statiskt lexikon.
arbetet (både hemma och på seminariet) har varit roligt för mig. tack!
jag hoppas bara att den som skriver dessa fortsätter att skriva fler!