Översvämningar i Odense

Är det rättvist att kräva att de enskilda husägarna betalar för sitt eget hållbara dräneringssystem (grönt tak, naturlig infiltration, regnvattenbassänger), utan någon form av bidrag?

  1. no
  2. yes
  3. yes
  4. no
  5. no
  6. ja, det krävs att de enskilda husägarna har ett dräneringssystem. badrumsvatten och tvättvatten återanvänds för varje hem.
  7. nej, det är orättvist.
  8. jag hade en 20-stalls lada som jag hyrde, och genom den erfarenheten lärde jag mig mycket om vad jag skulle vilja ha om/när jag byggde min egen. jag gjorde aldrig det, jag har alltid fått nöja mig med eller göra förändringar i en redan existerande anläggning. den hade automatiska vattenkoppar (uppvärmda) i boxarna, hälften av ladan var byggd mot en kulle, så att på ena sidan var hälften av ladan under jord, hela området ovanför boxarna var för höförvaring, som skulle släppas ner i foderautomaterna i boxarna. när vi pratar om boxarna, långt ner under boxarna fanns det järnvägssvällor, sedan 18 cm sand ovanpå det, spån, för att inte nämna, boxarna blev aldrig blöta. vi mockade boxarna två gånger om dagen och ladan luktade alltid av spån och rena hästar. nu, vattenkopparna var alltid ett huvudvärk... och du visste aldrig om en häst drack eller inte, och om det någonsin var en kortslutning i en av vattenkopparna, och en häst fick stöt en enda gång, skulle den aldrig gå tillbaka och dricka från den, så jag stängde av alla vattenkoppar och hängde hinkar i boxarna och drog en slang nerför gången för att fylla dem, fortfarande det bästa sättet, mer arbete, men du kan hålla koll på vad som händer med din häst. åh ja, den överliggande höförvaringen var också en dammig huvudvärk, den gjorde ladan varmare när loftet var fullt och försämrade cirkulationen, även om det fanns flera ventiler. jag försökte inte ens låta någon gå upp där medan det fortfarande fanns hästar i boxarna på grund av dammet som skapades av att gå i loftet. en sak som jag uppskattade var att hälften av ladan var mot jorden, även på sommaren var det svalt i ladan. jag anser också att det är viktigt att ha ett solid fönster i varje box som öppnar sig tillräckligt brett för att hästen bekvämt ska kunna sticka ut huvudet. det finns många anledningar till detta, för att inte nämna den friska luften, men det minskar tristessen, vilket i sin tur minskar vävning, krubbitande och sparkande i boxarna. jag gillar betong för tvättplatsen och gången, och den bör vara tillräckligt bred så att hästar kan binds på båda sidor och fortfarande kunna bli borstande. dessutom, om tvättboxen har ett fönster, precis som boxfönstret, kommer dina hästar att gå in mycket lättare eftersom de kan se ut och inte känner att de går in i en återvändsgränd, du kan alltid stänga det när du får din häst bunden. självklart vill du ha en varmvattenberedare bara för tvättplatsen. om pengar inte är ett problem, är ett litet badrum ett måste, och välplanerade, låsta sadelkammare har jag alltid drömt om att ha, inom de stora sadelkammarna, avskiljningar för varje individs utrustning som de kunde låsa in och veta att deras saker aldrig skulle användas eller beröras av någon annan medan de var borta. tänk på att alla som bodde där inte var familj, så det var ett stort problem som måste hanteras regelbundet. oj, jag skulle kunna fortsätta och fortsätta, gissar att jag redan har. nej, jag gillar inte mattor, har provat dem, skulle hellre ha bra dränering med spån. jag personligen gillar inte korskopplingar, men varje stall har dem och använder dem, och för det mesta framgångsrikt, men sedan finns det alltid hästen som bara flippar, utan anledning, och du måste ta bort dem på allvar. jag skulle föredra individuella platser framför boxen avsedda för att binda, tillsammans med en filtstång utom räckhåll där hästen inte kan tugga. åh ja, en behandlings-/klippchute någonstans i ett avlägset, men väl upplyst område, gissar att jag bättre borde sluta, vi har alla många idéer... hoppas detta hjälper lite och en sak till, du har aldrig för många lampor med bekväma platser för strömbrytare.
  9. inte riktigt eftersom det på ett eller annat sätt är en del av det offentliga systemet.
  10. nej. enligt min åsikt bör vi alla bidra till att lösa problemen, eftersom översvämningar inte är ett individuellt problem, utan ett gemensamt som påverkar hela samhället.
  11. no
  12. personer som inte är medvetna om levnadskostnaderna nära vattnet eller som helt enkelt inte har blivit informerade om kostnaderna i framtiden, bör få bidrag. om kostnaderna är för stora bör de få bidrag för att flytta bort.
  13. yes.
  14. nej, det är inte rättvist. när du ger dem 10,00 - 15,00 eur för varje kvadratmeter av ogenomtränglig yta sparar regeringen mycket pengar, särskilt i förhållande till det europeiska ramdirektivet för vatten.
  15. ja, det är okej att låta husägarna betala en del av det, men regeringen måste hjälpa till.
  16. om du stänger av vattnet från avloppssystemet kan en bra motivationsfaktor vara att betala tillbaka en procentandel av avloppsskatten (vandafledningsafgift) till det enskilda hushållet. detta har införts i köpenhamn och orsakar just nu många investeringar i hållbar dränering. så jag skulle föreslå att det skulle vara rättvist att återbetala en del av avloppsskatten.
  17. jag tycker inte att det är rättvist att endast vissa medborgare ska betala för en förebyggande åtgärd som inte bara orsakas av dem. det borde vara en gemensam åtgärd.
  18. ja. jag har tekniken tillgänglig.
  19. över en längre tidsperiod, ja. men som en första investering nej. kanske ge lite finansiering till de som är villiga att betala en del själva.
  20. ja till viss del, men det är inte realistiskt. det borde finnas några trevliga fördelar med att göra det och ett lagligt krav.
  21. no.
  22. det beror på om de är skyldiga att skaffa ett hållbart system. annars bör inkomsten beaktas så att alla är lika ställda när det gäller att betala för systemet.
  23. no
  24. nej. men det är också ett mycket stort problem att kommunerna har problem med att underhålla installationerna i privata hushåll. det är ett problem med den här tekniken.
  25. nej. som jag ser det är det inte husägarna som är problemet utan hela samhället. infrastruktur, parkeringsplatser osv. hindrar vattnet från att infiltrera.
  26. nej. det borde finansieras genom skatter på något sätt. kanske borde folk kunna få bonusar genom att agera mer miljövänligt (t.ex. genom att investera i ett grönt tak). för den sista frågan: jag studerar miljöteknik.
  27. ja, om de då får en skattereduktion på grund av minskad mängd vatten som går till vattenreningsverket från deras mark.
  28. det är svårt att säga. det beror på inkomsten av den enskilda ägaren. utgifter kan delas bland medborgarna i form av ett skattesystem.
  29. nej. systemets framgång beror på deltagandet av alla. killen som har betalat för sitt eget dräneringssystem bör inte lida för att grannen inte har gjort det. hållbara dräneringssystem bör därför planeras och genomföras av kommunerna.
  30. jag tror att det är en kommunal uppgift, men lite användarpengar kommer att hjälpa processen på traven.
  31. nej, staten bör definitivt bidra med subventioner eller liknande.
  32. nej, det borde finnas någon form av incitament, det skulle kunna vara en skattereduktion.
  33. ja, för annars kommer kostnaden för att hantera vattnet som kommer från deras hus att läggas på resten av samhället.
  34. nej. rudersdal kommun beslutade just häromdagen att husägare som vill dränera på egen mark kommer att få pengar.
  35. återigen är sättet du ställer frågan på partiskt.
  36. jag är inte säker på att jag förstår frågan. men jag tycker att det är rättvist att den enskilde husägaren betalar för sina egna suds utan att betala ytterligare skatt till det kollektiva systemet.